Kategorier
Om radon

Radon och lungcancer

Radon är en av de främsta orsakerna till lungcancer efter tobaksrökning. Enligt uppskattningar från Strålsäkerhetsmyndigheten resulterar radonexponering i inomhusmiljön i ungefär 500 fall av lungcancer årligen i Sverige. Detta understryker vikten av att regelbundet övervaka radonhalten i alla typer av byggnader och vidta åtgärder om det behövs. Mätning är det enda sättet att identifiera förekomsten av radon.

Majoriteten av personer som drabbas av lungcancer till följd av radonexponering är rökare. Då både radon och rökning ökar risken för lungcancer, är det nödvändigt att hålla radonhalterna under kontroll. För att upprätthålla en säker inomhusmiljö bör radonhalten inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och andra offentliga byggnader. Risken för lungcancer relaterad till radonexponering är proportionell, vilket innebär att högre halter ökar risken exponentiellt.

Risken för lungcancer till följd av radonexponering beror på flera faktorer, som radonhalten, exponeringstiden och individuella riskfaktorer för att utveckla lungcancer. När radon bryts ned frigörs radondöttrar, som kan andas in och transporteras till lungorna. Det är dessa döttrar som utgör den främsta hälsorisken. Lungcancer är en allvarlig sjukdom med olika former, varav icke-småcellig lungcancer och småcellig lungcancer är de vanligaste.

För att identifiera och hantera höga radonhalter är det nödvändigt att genomföra radonmätningar. Eftersom radon är osynligt och luktfritt är mätning det enda sättet att upptäcka dess närvaro. Om radonhalten överskrider rekommenderade nivåer, vilket är fallet i cirka 325 000 bostäder i Sverige, måste åtgärder vidtas. Radon kan komma från flera källor, som marken, byggmaterial och hushållsvatten.

Ett första steg är att genomföra en radonmätning, helst under eldningssäsongen från oktober till april och under minst två månader. Långtidsmätningar med spårfilmsdosor är den mest tillförlitliga metoden för att få ett årsmedelvärde. Om mätningen visar höga radonhalter är nästa steg en fysisk radonbesiktning för att lokalisera källan till problemet. Därefter kan åtgärder vidtas, såsom ökad ventilation, luftning av hushållsvatten eller installation av radonsug eller radonbrunnar för att minska radonhalten.

Att bekämpa radon och dess koppling till cancer är en viktig del av att säkerställa en säker och hälsosam inomhusmiljö för alla. Genom att vara medveten om radonrisken och vidta lämpliga åtgärder kan vi minimera dess påverkan och skydda våra nära och kära från dess faror.

Kategorier
Radonmätning

Radonmätning

Att genomföra en radonmätning är avgörande för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. Resultatet av mätningen ger klarhet kring eventuella radonproblem och möjliggör åtgärder för att skapa en trygg och säker boendemiljö.

Radon utgör en potentiell hälsorisk om den exponeras i höga halter under lång tid. Strålskyddsmyndigheten uppskattar att omkring 500 personer i Sverige varje år drabbas av lungcancer till följd av radonexponering.

Folkhälsomyndigheten har fastställt att radonhalten i bostäder och allmänna lokaler inte bör överstiga 200 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter). Det är därför av största vikt att regelbundet genomföra mätningar eftersom radon både är en osynlig och luktfri gas och inte kan upptäckas utan mätning.

I Sverige finns cirka 325 000 bostäder med förhöjd radonhalt i inomhusluften. Den enda effektiva metoden för att upptäcka och hantera radon är genom mätningar. Genom att regelbundet mäta radonhalten i hemmet kan man identifiera potentiella problem och vidta nödvändiga åtgärder för att minska exponeringen och därmed skapa en säker och hälsosam inomhusmiljö.

Arbetsgivare har en skyldighet att vara medvetna om och mäta radonhalten på arbetsplatsen. Mätningar bör genomföras under minst två månader under eldningssäsongen för att erhålla en tillförlitlig uppskattning av årsmedelvärdet. Om det uppmätta årsmedelvärdet överstiger den nationella referensnivån på 200 Bq/m3 under arbetstid, måste arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder för att minska radonhalten och därmed säkerställa en hälsosam arbetsmiljö.

Sammanfattningsvis är radonmätning och åtgärder av yttersta vikt för att skydda både hem- och arbetsmiljöer från potentiella hälsorisker associerade med radon. Medvetenhet och regelbundna mätningar ger både säkrare och hälsosammare inomhusmiljö.